John Nilsson & Co

Äntligen stod prästen i tjurkalvarna i hagen. 

Vi har stängt in mark tillsammans med Tommy & Anita och skaffat djur som ska beta av och göra snyggt. Detta är vad vi tror att de ska göra. Vi tror däremot inte som andra grannar befarar, att de ska rymma till skogs och sprida skräck och förstörelse. 

Inte våra små gosedjur inte.  



Här läggs sista handen vid staketet. Eller ja, näst sista. Sen gick jag runt och knöt små pappersremsor i tråden för att den ska synas.



Två förväntansfulla tjurägare försöker få ner lämmen...



... och ut kommer den första lilla nerbajsade kalven.



Och nu går de här så fridfullt i sin hage och luktar på blommorna. I mitten ses nr 186, nu även känd som John Nilsson, döpt efter en annan tjurkalv som föddes för länge sen.

Minns du det, Annika?

Kommentarer
Postat av: Karina

Åååå så goa. Fint namn, förresten :)

2011-05-03 @ 20:06:14
URL: http://karinaforfattar.blogspot.com
Postat av: Epsilon

Tjurkalvar brukar vara bra höjdhoppare. Men bra för öppna landskap.

2011-05-04 @ 09:29:58
Postat av: Marianne

Karina: Ta med ett rött skynke och moppa förbi och hälsa :)



Epsilon: Vi är förvånade att de är så ko(!)lugna. Några små glädjeskutt till att börja med, sen har de mest strosat omkring och betat. Hoppas de fattar att de ska äta sly också?

2011-05-04 @ 13:53:46
URL: http://solangen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0