Skotertur del 1

 Nu sjunger snön på sista versen. Visserligen inleddes den här dagen med snöslask, men det försvann lika fort som det kom. I morgon ska vi dock upp till nordvärmland för lite snöskoteråkning, så vi hoppas förstås att inte det är lika snöfattigt där som här.
 
Vi åkte för två helger sen också, då såg det ut såhär:
 

Lite fastkörning förstås, det var löst som satan i diket. Tur att Pär-Eric kunde agera bogserare. (Fast det var i och för sig han som lurade ut oss i diket...)
Sen gick det bättre mellan träd och gren. Här gick också spåren av två vargar mellan träden, så gråben stryker runt knuten.
 

Skoterspåren var fina om än lite mjuka, och ute på Korpmyren blev det en kaffepaus och småprat i solskenet.
 
 
Inga kolbullar i dag. Vi grillade korv i stället.
 
 
Gino skottade snö av stugtaket också. Det var nog i grevens tid, för det var jättetungt gnällde sa han, och tydligen stenhårt packat.
 

Notera den fina steguppställningen, ser väl stabilt ut, host host.
Vi avslutade dagen med en extrasväng och hittade både järvskit och färska spår av järven bara några hundra meter från stugan.
 

Han/hon hade tappat sitt läppglans.
 
Nu hoppas vi på strålande sol i morgon så vi kan få en kul avslutning på skotersäsongen :)
 
Har jag sagt att vi nog ska titta på ett hus 78,3 mil härifrån..?

Han sa ju faktiskt det

I går morse pratade Gino som vanligt med sin pappa Nino. 
 
Sen var det något Gino skulle återkomma med efter en stund, men när han ringde upp igen var det bara upptaget. Det är tyvärr inte helt ovanligt att Nino glömmer att lägga på luren. Många gånger försökte han men samma upptagetton.
 
Till slut ringer Nino själv: - Varför ringer du aldrig upp...?!
 
Gino: - Det gick inte att ringa dig. Du måste lägga på luren, pappa.
 
Nino: Va?
 
Gino: - Du måste lära dig att lägga på luren!
 
Nino: "Vad sa du..?"
 
Gino: - Du måste lägga på luren!
 
 *Klick*
 
 

Inga mer trisslotter, tjohoooo

Alla våra återstående dagar kommer vi att vara ekonomiskt oberoende.
Ja ni läste rätt. Vi har fått ett erbjudande på mailen som man bara inte kan tacka nej till, hör här:
 

Från   Johnbosco Azi.
 
  Käraste,
 
  Komplement till den dagen jag är Johnbosco Azi ende Son sen herr och fru   Pascal Azi, jag kontaktat dig eftersom jag tror att du är en ärlig och   uppriktig person som verkligen kommer att hjälpa mig i denna transaktion och   det är ett nöje att kontakta dig för ett företagsprojekt som jag tänker   införa i ert land, men jag inte har träffat dig innan men jag tror att   risken, anförtrodde i någon att lyckas här i livet.
 
  Vänligen och snälla, bli inte generad, jag vill hitta en ärlig och   sanningsenlig person i mitt liv för jag har svårt att hitta en här på grund   av min fars rykte som en förmögen person här före sin plötsliga död, lämnar   mig arv av förmögenhet värd tio miljoner 500 000 amerikanska dollar   (10,500,000 Amerika dollar)
 
  Min intension är att överföra pengarna till ditt land för investeringar på en   lukrativ verksamhet som du kommer att hantera tillsammans med mig, jag   bestämde mig att kontakta dig, söker för din ärliga och uppriktiga stöd   eftersom jag är för ung för att hantera denna transaktion.
 
  Jag har beslutat att erbjuda dig 30% av totalt $10,5 miljoner både för att ge   ett konto och dina utgifter under överföringen, det är bara för din ärliga   och uppriktiga stöd till mig, då du hantera och styra investeringen medan jag   fortsätta min utbildning där i ditt land och går du i investeringen så snart   jag är klar med min utbildning där. Jag kommer att flyga att träffa dig där i   ditt land för investeringen och börja mitt nya liv med dig så snart du   bekräfta min enda arv det och jag hoppas att upprätta en givande och bra   relation med dig.
 
  Jag kommer att ge dig mer information så snart jag hör från dig.
 
  Jag väntar att höra från dig så snart som möjligt.
 
  Gud välsigne dig,
  Johnbosco Azi

 
Han kallar mig "en ärlig och sanningsenlig person". Bara en sån rad får en ju att smälta. Och "Gud välsigne dig". Sånt borgar ju för att det är en gudfruktig person man har att göra med.
Så nu får ni klara er med ännu en tågklarerare mindre på Fryksdalsbanan. Sorry guys. Men jag kommer att bjuda på tårta sista dagen.
 
Drömmen om den stora gården uppe i norr har kommit ett steg på väg. Och kanske också den lilla i norra Italien.

Til tåmten, Nordpolen

Kan man skriva en önskelista till jultomten redan nu?
 
1. Längdskidpaket + cool skiddress.
 
2. Digitalkamera, för att jag blir så avundsjuk på alla som tar jättefina bilder till sina bloggar t ex Cici med bloggen http://cicilina.blogspot.se och Cissi med bloggen https://lyckornashem.wordpress.com/
 
3. Att det knackar på en målare/snickare med glatt humör och tapetrullar under armen och fixar till övervåningen.
 
Sen önskar jag mig ledigt också en tid, gärna synkat med att Gino är hemma; vi verkar ha kommit i otakt med lediga dagar just nu.
 
Det var väl allt.
 
 
- "Vafalls, önskelista NU?!"

Biologilektion som gick aningen fel

Jag har börjat rensa upp bland alla kvarlämnade skolböcker och andra saker som lämnats kvar av de nu vuxna barnen. Tanken är att jag ska göra en hög till var och en med sånt som kan vara roligt att ha kvar, medan vissa "standardböcker" får gå till återvinning.
 
Självklart blir jag stående och bläddrar i en del pärmar och deras egna skolarbeten, det finns så himla mycket kul att läsa. Så hittar jag någonting som jag håller på att skratta ihjäl mig åt. Det är så typiskt honom, "Lilla G":
 

Den måste jag allt spara. 

Man tager ju vad man haver

Ibland får jag för mig att hänga om tavlor och speglar, eller hänga upp nya. I ärlighetens namn ska sägas att det är väl inte alltid jag hittar rätt krokar/spikar, men bara det sitter på väggen så...
 
Häromdagen när Gino kom hem hade jag satt upp den här:
 

Så när vi sitter och äter frågar jag om han sett den. Och jo, det hade han ju gjort:
 
- Jag såg redan från utsidan att det kommit upp något nytt, det stack ut en stor spik genom brädfodringen.

RSS 2.0