Har varit i Ullared
Sådär ja. Då har man varit på shoppingfrossa i Ullared i två dagar.
Anna och jag tog en liten "mor-och dotterresa", sov på hotellet i Ullared och hade det allmänt trevligt. Ett litet tips bara om ni ska dit är att ta på er fotriktiga skor. Herrejises så ont i fötterna vi hade efter första dagens walkabout där i det stora varuhuset. Gud förbjude, men hade någon ställt ett par såna här vid sängen så hade jag nog övervägt att ta på dom på morgonen efter:
I den färgen och storleken. Då hade de matchat fötterna som bäst.
Det var riktigt spännande att åka till Ullared med någon som var inställd på shopping. Två gånger har jag varit där förut, då med Gino som följeslagare, och han är inte så mycket för att gå och nypa i tjejkläder; om de inte sitter på en tjej förstås. Första gången drabbades han i det närmaste av panik, och då pratar jag inte om att nypa och dra i kvinnokläder för det var före min tid så det vet jag inget om; utan jag menar första besöket i Ullared. Då gick vi runt någon timme med bara en blå korg och handlade lite småsaker, sen fick det vara nog. Nästa gång var vi inte ens in på Gekås utan då beställde vi bara ett nytt vapenskåp i en jaktaffär på området. Båda gångerna kom vi nån annanstans ifrån, kanske jag måste nämna så ni inte tror att vi åkte dit i "onödan" s a s.
Här går zombietåget mot ingången.
Den här fyllde jag första dagen. Anna tipsade om att man skulle fota numret på sin kundvagn för att man skulle kunna göra en efterlysning utifall någon annan skulle få för sig att sticka iväg med den. Det var precis vad som hände Anna första eftermiddagen, men som tur var så såg hon i ögonvrån hur en dam i grå tröja började släntra iväg med hennes varor. Kunde blivit lite jobbigt att plocka ihop nya när man hållit på några timmar...
Nu undrar ni förstås om jag inte... hrrmm.. såg någon kändis.
Jovars. Men det blev ingen selfie utan mer en smygande paparazzifotning. Så Ola-Conny finns på riktigt bara så att ni vet. Han var också den enda jag såg som spontanpratade med kunderna, resten av personalen verkar inte som om de hade kul på jobbet. Och när de ropades upp i högtalarna lät det ungefär så här:
"Britta med anställningsnummer 4455, Helga med anställningsnummer 5566 och Selma med anställningsnummer 6677, gå till kassorna"!
Så jädra militäriskt.
Hotellet var fint, men frukosten var inte värd pengarna. Men roligt hade vi, och pengar har vi spenderat.
En himla tur att vi inte tog Peugeot 107:an :) Det var fullt från golv till tak.
