solängen

Här bor vi! Välkommen till en blogg om allt mellan himmel och jord. Om livet.

Glädje och sorg

Publicerad 2011-04-29 07:05:18 i Allmänt,

Nu är vi hemma efter en fantastiskt bra och rolig resa. Vädret var vackert, vi träffade alla mammas syskon som är i livet, träffade några kusiner, åt tårtor och god mat och umgicks.

Men ändå känner jag mig så sorgsen.

Älskade lilla taxen Izak som varit Ginos trogne följeslagare i nära femton år, och min i sju - ligger inte längre på sin kudde under trappan. Det är tomt.

Och det kanske låter larvigt men jag orkar inte prata om det, kan inte tänka på det utan att börja gråta.

Han var en speciell liten hund och vi saknar honom oerhört.

Och nu sitter jag på jobbet och störtgrinar igen.

Kommentarer

Postat av: Nina

Publicerad 2011-04-29 08:30:54

Jag fick "ståpäls" när jag läste ditt inlägg om lilla Izak. Det är en mardröm som man som djurägare måste stå ut med =(. Det finns inga ord som kan beskriva känslan och saknaden när en familjemedlem av djurriket går bort. Kram Nina

Postat av: Tant Grön

Publicerad 2011-04-29 09:18:38

En hund är ju en familjemedlem, så klart man känner sorg! En av de få gånger jag sett min stora starka far gråta var när vår hund gick bort.

Kram!

Postat av: Marianne

Publicerad 2011-04-29 10:40:39

Nina: Vi visste ju att det snart var dags, men det känns ändå så tungt :( Kram.



Tant Grön: Det är verkligen en sorg i hjärtat. Tomt och tyst. Kram på dej.

Postat av: Cici

Publicerad 2011-04-29 14:06:40

Det är sorgligt när man måste ta bort sin fyrbenta vän, eller om han/hon dör av någon anledning och visst är det helt ok att gråta när man känner för det. Hos oss har det alltid varit jag som fått ta beslutet och ensam fått fara till veterinären (eller granne med gevär). K har aldrig klarat av den biten.

Postat av: Lisbeth

Publicerad 2011-04-29 20:58:17

Det är tillåtet att gråta en sån här gång. Gråter fortfarande när jag tänker på min Tigger

Sköt om dig

Postat av: Epsilon

Publicerad 2011-04-29 21:52:18

Åh, stackars dig, Det är verkligen så sorgligt. Förnuftet säger en sak, känslorna nåt annat. Så gråt du, du måste få vara ledsen.

Postat av: Marianne

Publicerad 2011-05-02 10:37:44

Cici: Han ramlade nerför trappan under förra helgen och slog sig rejält. Han såg ju så dåligt. Sen blev han bara sämre och jag var hos släktingar när Gino ringde och frågade vad jag tyckte att vi skulle göra. Det var jobbigt att inte vara där och synd om Gino som måste åka till veterinären själv. Usch.



Lisbeth: Man skulle nog egentligen inte ha djur när man fäster sig så hårt :( men jag skulle ha svårt att vara utan.



Epsilon: Gino har det nog ändå jobbigast, Izak har varit hans sen han var valp och han var en otroligt snäll och klok hund. Det är tomt.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Marianne

Tågklarerare. Gift med Gino, lokförare Fyra egna barn, numera vuxna allihop; två bonussöner samt barnbarn, bonusbarnbarn och bonusbonusbarnbarn

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela