solängen

Vi hade en gång två "prydnadsträd" som hade passerat bästföredatum med råge. Det enda de dög till var att hänga fågelmaten i på vintern, annars stod de mest och skräpade. Så i höstas sågades de ner och kvar blev två irriterande stubbar.
"Dom drar jag lätt upp med fyrhjulingen och vinschen... det går fort".



Eller inte.
"Något hugg med yxan får jag nog ta. På de större rötterna".



Det krävdes armstyrka och jävlaranamma. Gräva en stor grop. Sen yxa och mera spade. Hundra hugg med yxan, inte en rot gick av.
Hundra till. Och hundra till. Rötterna gick till Kina.



"Det var väl själva...."



Men så, efter en hård kamp stod han ändå som segrare, G. Jippiiie!