Kraglös
Om jag hade haft nån krage skulle jag naturligtvis tagit tag i den för länge sen. Och bloggat alltså.
Men det har varit så mycket annat att ta tag i att bloggen har fått stryka på foten.
Vi har för många projekt helt enkelt. Häromdagen svamlade jag på i vanlig god ordning om en idé jag hade om hur jag skulle vilja utforma trädgårdens framsida, varpå G spände ögonen i mej och FÖRKUNNADE att här påbörjas ICKE ett enda PROJEKT till innan vi AVSLUTAT SAMTLIGA vi påbörjat. Tre utropstecken på det.
Basta.
Och som den kuvade kvinnfolksmänniska (hrm) jag är, kunde jag bara böja mej och hålla med. Sen gick vi ut i hönshuset för femtiofjärde gången och spikade lite. Medan jag lät blicken fara ut över gräsmattan och planerade lite i smyg.
Här skulle jag lagt ut några bilder på G när han arbetar med projekt hönshus, men jag har inte tillgång till dem just nu så de får komma i ett eget inlägg. Mina telefoner är inte som de borde vara, se. Just nu har jag tre på gång och ingen fungerar riktigt, det kan ha avgörande orsaker att: 1. Man bör inte kasta mobilen i toaletten, speciellt inte efter att man gjort nummer ett. 2. Golvet på Coop Extra är alldeles för hårt för C905, dom tål inte det. Och däri någonstans ligger bilderna.
Nämnas bör i alla fall att arbetet med att spika upp masonit på väggar och golv har varit hårt. För någons tumme. Ni anar inte så mycket svordomar och långa haranger på både svenska och - italienska som studsat mellan de väggarna, för övrigt den enda italienska han pratar. Vi kommer att få ta dit en katolsk präst som välsignar bygget innan vi kan ta dit de små oskyldiga hönsen. Eventuellt högsta hönset själv, påven.
Ja men då vet ni lite hur det ligger till.
Men det har varit så mycket annat att ta tag i att bloggen har fått stryka på foten.
Vi har för många projekt helt enkelt. Häromdagen svamlade jag på i vanlig god ordning om en idé jag hade om hur jag skulle vilja utforma trädgårdens framsida, varpå G spände ögonen i mej och FÖRKUNNADE att här påbörjas ICKE ett enda PROJEKT till innan vi AVSLUTAT SAMTLIGA vi påbörjat. Tre utropstecken på det.
Basta.
Och som den kuvade kvinnfolksmänniska (hrm) jag är, kunde jag bara böja mej och hålla med. Sen gick vi ut i hönshuset för femtiofjärde gången och spikade lite. Medan jag lät blicken fara ut över gräsmattan och planerade lite i smyg.
Här skulle jag lagt ut några bilder på G när han arbetar med projekt hönshus, men jag har inte tillgång till dem just nu så de får komma i ett eget inlägg. Mina telefoner är inte som de borde vara, se. Just nu har jag tre på gång och ingen fungerar riktigt, det kan ha avgörande orsaker att: 1. Man bör inte kasta mobilen i toaletten, speciellt inte efter att man gjort nummer ett. 2. Golvet på Coop Extra är alldeles för hårt för C905, dom tål inte det. Och däri någonstans ligger bilderna.
Nämnas bör i alla fall att arbetet med att spika upp masonit på väggar och golv har varit hårt. För någons tumme. Ni anar inte så mycket svordomar och långa haranger på både svenska och - italienska som studsat mellan de väggarna, för övrigt den enda italienska han pratar. Vi kommer att få ta dit en katolsk präst som välsignar bygget innan vi kan ta dit de små oskyldiga hönsen. Eventuellt högsta hönset själv, påven.
Ja men då vet ni lite hur det ligger till.