Konsten att montera ihop ett vapenskåp
Problemet var dörren, själva låsanordningen var komplicerad. Tre kolvar skulle passa in i sina spår, en nertill, en på mitten och en högst upp. För att få detta rätt måste vapenskåpsbyggaren gå in i skåpet, stänga dörren och pilla in och ur kolvarna och försäkra sej på plats liksom att det löpte fint utan att kärva.
Skåpets yttermått är ungefär 150x60x60. (Vilket är en grov uppskattning, jag kan inte hitta tumstocken så jag kan mäta). Väggarna är tjocka.
Mannen ifråga är 184 cm hög och av ordinär kroppsbyggnad. Det var alltså en något obekväm arbetsställning som intogs inne i mörkret. Men som vanligt var mannen optimist: "Dätta här tar inga stönn". (På svenska: det här kommer att gå fort).
Den första kolven gick fint, den högst upp. In och ut. Galant.
Den på mitten - inga problem. Gled så fint så.
Kolven längst ner satt lite knepigt till om man tänker på arbetsställningen, och svetten började lacka. Det var trångt att böja sej ner. In gick fint. Men ut? Den satt som berget. Kroppen värkte och det var precis så han nådde ner med fingrarna till kolven. Den rörde sej inte en millimeter. Han kämpade och kämpade tappert en bra stund till ackompanjemanget av osande förbannelser och med en alltmer tilltagande klaustrofobikänsla, innan han äntligen kände att den rörde sej lite. En halvtimme gick innan den till slut gled ur och han fick upp dörren.
Utanför stod äldste sonen och tittade förundrat på fadern när han ledbruten stapplade ut ur skåpet.
Nu ska skåpet ersättas med ett nytt. Och ja, det blev ett färdigmonterat.
Dom är inte så rymliga precis.