Sårbart
Klockan 17.15 ca i går eftermiddag dog Bäckebron driftplats mitt i en utandning. Den vanliga datorn gav upp andan, men det värsta var att det gjorde E-Tamdatorn också. Det är genom den tågföringen sköts, och fungerar inte den så måste tågen ställas in. Och det vet vi ju vad resenärerna tycker om inställda tåg. Lynchmobben skulle utan tvekan bege sig till min station med ett kraftigt rep och leta upp en stadig björk, det är ett som är säkert. Alternativt kölhala mej efter en häst, eller hur det nu var, dra mej mellan två hål under isen. Whatever.
Två tåg hade precis haft möte och var på väg åt varsitt håll, (logiskt eller hur?) - ett enda tåg återstod innan jag inte skulle vara med längre.
Jag försökte starta om. En gång. Två gånger. Känna på kablarna. Liksom tjata igång den som jag gör med Gino. Nope. En massa obegripliga felmeddelande avlöste varandra på skärmen. Det var bara att ringa Data-supporten och felanmäla, samt att meddela intilliggande driftplatser att jag hade problem.
Utan att bli långrandig så löste det mest akuta sig, genom att Tågledaren i Hallsberg tog över Bäckebron på något ännu mer obegripligt elektroniskt sätt; och jag kunde ställa på fri genomfart i ställverket.
Felet då? Jo, någon hade klantat sej halkat med en grävskopa och grävt av en kabel fick jag veta. Jag gick ut och kollade om jag hade någon entrepenör i närheten som jag kunde sparka på smalbenen, men inte en grävmaskin fanns i sikte.
Kollegan i Kil upplyste om att det inte behövde vara i närheten ens. Senast det hände så hade de grävt av en kabel i Närke nånstans. Närke har jag inte sett att det står på några skyltar på vägen hem så jag la smalbenssparkningstankarna åt sidan, åkte hem och gick ut med hunden i stället.
I morse funkade det igen. Phuuui. Tur. Mig icke tycka om krångel.
Förr i tiden hade vi papper, penna och telefon. OBS: Det är inte jag på bilden.
Bild från www.jtj.org.
Två tåg hade precis haft möte och var på väg åt varsitt håll, (logiskt eller hur?) - ett enda tåg återstod innan jag inte skulle vara med längre.
Jag försökte starta om. En gång. Två gånger. Känna på kablarna. Liksom tjata igång den som jag gör med Gino. Nope. En massa obegripliga felmeddelande avlöste varandra på skärmen. Det var bara att ringa Data-supporten och felanmäla, samt att meddela intilliggande driftplatser att jag hade problem.
Utan att bli långrandig så löste det mest akuta sig, genom att Tågledaren i Hallsberg tog över Bäckebron på något ännu mer obegripligt elektroniskt sätt; och jag kunde ställa på fri genomfart i ställverket.
Felet då? Jo, någon hade klantat sej halkat med en grävskopa och grävt av en kabel fick jag veta. Jag gick ut och kollade om jag hade någon entrepenör i närheten som jag kunde sparka på smalbenen, men inte en grävmaskin fanns i sikte.
Kollegan i Kil upplyste om att det inte behövde vara i närheten ens. Senast det hände så hade de grävt av en kabel i Närke nånstans. Närke har jag inte sett att det står på några skyltar på vägen hem så jag la smalbenssparkningstankarna åt sidan, åkte hem och gick ut med hunden i stället.
I morse funkade det igen. Phuuui. Tur. Mig icke tycka om krångel.
Förr i tiden hade vi papper, penna och telefon. OBS: Det är inte jag på bilden.
Bild från www.jtj.org.
