solängen

Det bankade på dörren till TågX. Eftersom det står en grävskopa utanför och Markarbeten håller på med något, trodde jag att det var de.

Men det var det inte. Det var en minst sagt arg tjej. Hon hade missat sitt tåg för att det stått ett långt godståg och blockerat övergången:

- Och jag vinkade att han skulle stanna...AAAAAHHHRRRRGGGG... JAG ÄR SÅ FÖRBANNAD!!!! VARFÖR GICK DU INTE UT!!! DU SKULLE GÅTT UT!!!! VARFÖR GÖR DU INTE DITT JOBB!!!!

- Jag ska inte gå ut. Mitt jobb är därinne. Men vart kom du ifrån, stod du på fel plattform när godståget kom in så de borde sett dej och släppt över dej? - Du förstår, jag ser inte vad som händer därute, jag ser bara tågen på skärmen eftersom jag inte har ett enda fönster åt järnvägen. Jag har ingenting med resenärerna att göra.

Jag talar för döva öron. Men jag frågar igen vart hon kommit från.

Hon pekar norrut, hon har alltså inte kommit från hållplatsområdet utan genat över norra perrongen. Inte så underligt då att godståget inte kunde stanna och släppa över henne. Hon var antagligen helt enkelt inte där när de rullade in, tre minuter innan mötet med persontåget.

Jag försöker förklara, men hon vill bara lära mej mitt jobb och skriker som en galen och hoppar jämfota. Upp och ner samtidigt som hon skriker:

- FYYYY FAAAAN, JAG ÄR SÅ FÖRBANNAD!!!! SKIIIIT!!! JAG ÄR SÅÅÅÅ FÖRBANNAD!!!

Jag är inte dummare än att jag fattat det, så jag går in och låter henne hoppa omkring och vädra lungorna en stund. Vad jag än säjer tycker hon ändå att det är mitt fel.