solängen

Vart ska jag börja?

 

Jo, med att vi nu äntligen har fått älskade svärfar Nino att inse att han måste få hemtjänst, med det mesta av allt som vi fixar med nu. Det började så smått förra veckan med att de kommer på morgonen och ger honom medicin, och nu har han faktiskt gått med på att även få kommunal städ- och tvätthjälp, samt matleveranser. Så nu har vi nytt möte på fredag, denna gång med biståndshandläggaren, och det är verkligen en sten som släppt från bröstet.

 

Som ni kanske minns så fick han hjärtstopp på nyår, och efter det har han blivit tröttare och mer andfådd. Och vi har ju trott att det var första och enda gången...men...

 

När vi kom till honom häromdagen låg en räkning på bordet från landstinget: "Bedömning av ambulanspersonal" på 200 kronor som vi tog med hem för att betala. Men så får vi se att det står ett annat datum: 20141128 och på en annan adress än vår, så jag tänker först ringa faktureringen och be dem rätta till det. Först kollar jag ändå vem som bor på adressen, och det börjar ringa en klocka när jag ser att det är ett par goda vänner till Nino som bor där. Vad är detta?

 

Gino ringer till dem och de berättar då att han denna dagen varit där på middag med prästen, och exakt som när han var hos oss hade han tuppat av; så de hade ringt ambulans. Frun i huset hade gjort hjärtmassage tills han kvicknade till. Nino är ju ganska stönig (envis) så han ville inte följa med ambulansen utan ville hem. Så långt kan man ju tycka att det var ju ok, för allt gick bra. Men. Han är nittio år, bor själv och det är känt att han har en son med familj; så man blir lite fundersam hur både värdparet och prästen kan tycka att det är ok att han åker hem till sin lägenhet ensam efter ett hjärtstopp; utan att kontakta oss.

 

Men det gick ju bra som sagt. Hursomhelst så kanske vi kan göra lite mer roliga saker när vi besöker honom än att hämta tvätt och städa :)

Det mesta är roligare än att städa faktiskt.

 

Annars flyter livet på, Gino saknar sitt älskade Kiruna och jag vet inte om det är själva jobbet, naturen eller flickorna maten på (enligt honom) norra europas bästa thairestaurang han saknar mest. Just nu harvar han på mellan Göteborg och Hallsberg och inget av ställena får en väl att göra vågen direkt.

 

I morgon kommer han i alla fall hem. Och om allt går som det ska och vädret blir fint, hoppas jag att vi kan åka till nordvärmland för lite snöskoteråkning när jag går av mitt arbetspass i Torsby på lördag förmiddag :)

Det känns som om vi kan behöva en dag när vi bara kan vara och koppla av.

 

Rapport kommer. Over and out.