Lite semesterinfo
Midsommar på Hjällstasätern.
"Kommer du nångång eller?"
Tre små öringar blev det, men de fick leva lite till.
Närbild på bytet. Yttepytte. Inte mycket att skryta med, inte.
Halva syftet med besöket var att skruva upp och måla klart räcket. Det syns inte på den här bilden men knotten var så in i h-vete närgångna att vi var tvungna att ge upp. De bet i ögonen, kröp in i hårbotten, näsan, öronen, you name it. Gino var till slut så frustrerad att till och med glasögonen fick en flygtur in i snåret bakom dasset, medan han åkallade underjordens herre. Många namn har han. Ungefär då vet man att det är dags att ge upp. Jag tordes inte ens öppna munnen för då fick jag full halsen i flygfän; vilket Gino sa sig uppskatta. Tystnaden alltså.
Jag var hantlangare. Såklart. Langade skruv och viftade med diverse plakat för att försöka blåsa bort blodsugarna. Det gick ju sådär.
Vi bestämde att vi skulle åka upp igen måndag-tisdag och göra klart. Skam den som ger sig. Dessutom skulle Pär-Erik, Mia och Peter också vara vid sätern då, och vi har så trevligt ihop. Mera grillat och lite kortspel.
Tadaaaaaa. Räcket är på plats. Måste bara berätta att vi hade sågat till alla spjälorna hemma i vad vi trodde skulle bli lagom höjd. Som tur var så provade vi ordentligt innan vi började skruva dit dem. Och som tur var hade vi elverket och elsåg med, för när vi satt ner såg vi inte över räcket utan det kändes ungefär som att sitta i fängelse. Femton centimeter kortare blev de. Fem minuter tog det. Längre kunde man inte vara koncentrerad, och ni vet ju varför.
Gino fiskade vid dammen och fick en gädda.
Den här hillbillyn är jag. Jag kastade också några kast och fick en björkkvist och en liten buske på andra sidan Ljusnan.
Så måste jag visa hur det ser ut i "vårt bubbelbad" vid Lillstup. Ser ni i högerkant själva stolen som har slipats ut ur stenen? Nu syns den bra eftersom det är så lite vatten, men när det är mer vatten får man känna sig fram till den och det känns precis som att sitta i en riktig jacuzzi. Tittar man riktigt noga ser man också att det var +30 grader här 1975; någon har huggit in det i stenen i mitten av bilden.