solängen

Här bor vi! Välkommen till en blogg om allt mellan himmel och jord. Om livet.

Jag hatar näthat

Publicerad 2013-02-09 16:02:00 i Reflektioner,

Såg ni programmet om näthatet?
 
Jag blir mer och mer glad över att jag inte har Facebook. G har det, MEN om ni försöker bli vän med honom och inte får svar så betyder det INTE att han inte vill vara vän med dig. Det vill säga i det riktiga livet, i köttochblodtillvaron. Det är bara så att han inte riktigt vet hur det fungerar över nätet, se.  Eller, klart han vet, men han är inte riktigt intresserad om jag uttrycker mig rätt.  
 
När man ser hur mycket skada man kan göra en annan människa genom rent ut sagt för jävliga kommentarer, bland annat genom "Fejjan" (eller "Fejjsan" som någon nära mig envisas med att säja) så funderar man på hur folk är funtade egentligen. Hur elak kan man bli i sin ensamhet uppe på kammaren? Känner man sig glad i sinnet när man skrivit att någon borde dö? Lite smånöjd?
 
Lika illa är det tydligen att inte få några "gilla" på inlägg man själv skriver. Då mår man dåligt för det, och för ungdomar kan det bli rena mobbingen. "Kompisar" som lägger ut taskiga bilder och förnedrande kommentarer. Mår man bra när man fått någon annan att må dåligt?   
 
Det s k sociala mediet verkar ha blivit till viss del en soptipp, där man kan gömma sig bakom en anonym fasad och vräka ur sig vad som helst. Och så kan man också bara skita i att tacka personligen för födelsedagspresenten, för man har ju skrivit det på Facebook, typ. Utan en tanke på att alla inte har det.  
 
För att ta del av vad som händer här i BYGDEFÖRENINGEN måste man ha Facebook. Vad ger ni mig för den?  
Våga vägra Facebook. Vi får starta en grupp om det, hörrni.
 
Gilla det här nu, annars jä... :)

Kommentarer

Postat av: Cici

Publicerad 2013-02-09 17:49:53

Mer eller mindre av misstag blev jag med FB och jag har aldrig lidit av det, tvärtom, jag har fått mer kontakt med gamla vänner, såna som inte är intresserade av bloggeri. Jag skriver sällan några längre inlägg utan då och då slänger jag in en kort beskrivning av vad jag ska göra eller ha gjort. Vilka jag vill ha kontakt med bestämmer jag själv.
Jag har aldrig provat att bli vän med Gino men nu när jag vet att han har FB så...Nä jag skojar bara, dom jag väljer som vänner är sådana jag träffat i levande livet och känner mig personligt bekannt med. De flesta i alla fall.

Postat av: Marianne

Publicerad 2013-02-10 00:19:53

Cici: Det var väl grundtanken med FB, och det är en fantastisk tanke. Tyvärr har det också en tråkig baksida och det är DEN jag riktar mig mot. Dels det jag skrev, men också att det ofta förutsätts att alla har Facebook, och har man det inte så stängs man tyvärr ute från många saker. Men visst finns det också stora fördelar, om det används på ett bra sätt :)
Jag lovar att jag personligen ska se till att G svarar på en vänförfrågan från dig om det kommer en sån ;)

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Marianne

Tågklarerare. Gift med Gino, lokförare Fyra egna barn, numera vuxna allihop; två bonussöner samt barnbarn, bonusbarnbarn och bonusbonusbarnbarn

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela