En fråga om boende
Vi har tittat på en annan gård. Den ligger bara någon kilometer från där vi bor, har ett stort hus, riktigt ladugård, maskinhall, väldigt mycket mer mark.
Två gånger har vi varit där och tittat och det har känts lika svårt varje gång. Vi skulle få ett vackert hus med mer än hundra år på nacken, med spegeldörrar, balkong, hög takhöjd, trägolv, öppen spis, - you name it. Men. Kök och badrum samt toalett/tvättstuga skulle behöva renoveras. Dyra dyra saker, så med tanke på att vi skulle få mer än dubbelt så stora lån, och att G inte har överdrivet lång tid kvar innan han vill kunna gå i pension.. så.
Jag åker förbi där varje dag. Varje dag tänker jag att vi skulle kunna bo där. Jag har möblerat hela huset.
Sen tänker jag att det skulle bli avsevärt mycket billigare att bara smälla upp en hög häck mot the not so very nice neighbours norrsidan, mura upp en öppen spis och bo kvar. Vi har ju trots allt ett fint hus, vi har lagt in jordvärme, byggt carport och uterum, byggt om köket, renoverat tvättstugan och lilltoan och mycket mer. Vi har underbara grannar också, och de är i stor majoritet.
Så det lutar nog åt att vi bor kvar. Trodde jag tills i går kväll.
Gino ringer från Narvik: - Vi kanske skulle ta och flytta hit några år?
- Helt ok älskling. Bara jag får bo med dig.
- Det var rätt svar.
Hallå Narvik, här kommer vi..? Eller?
