Avbön
Oj. Jag har alldeles tydligt förstått att jag trampade på en öm tå häromdagen. Jag skrev då att min arbetsgivare inte uppvaktade mig på femtioårsdagen som de gjorde med alla andra - ja, jag kände mig j-ligt förbisedd och diskriminerad. Inte för att jag ville ha en present, utan för att inte bli ihågkommen.
Så om någon tagit illa vid sig av mina rader, får jag naturligtvis be femtio gånger om ursäkt för att jag blev så ledsen och besviken över detta. Det är antagligen mitt eget fel. Tack.
Over and out.
