solängen

Här bor vi! Välkommen till en blogg om allt mellan himmel och jord. Om livet.

Nô tå hôrt i april 2012

Publicerad 2012-04-12 16:43:41 i Allmänt,

Häromdagen hörde jag på radio när jag bilade ner till Karlstad. Jag skulle tillbringa en dag i Tingsrätten, tack och lov på rätt sida skranket. Jag minns aldrig vad programmet heter, men det var i alla fall Hanna Hellqvist som pratade om hur man aldrig skulle blivit vän med vissa människor om man t e x inte jobbat ihop. Sant. Somliga skulle man aldrig mött, somliga skulle man aldrig drömma om att vilja lära känna, och somliga skulle p g a ålder eller annat inte heller komma i ens väg. 

Därför har jag idag människor som jag gillar väldigt mycket i min bekantskapskrets; som jag aldrig skulle ha haft annars.

Som denna nämnda dag t ex. Första målet var inställt, naturligtvis ett långt mål - mellan 09.00 och 15.00. Suck. En väldigt lång lunch låg framför oss. En av nämndemännen bodde i stan, men jag och Lisbeth tog en rejäl shoppingrunda. Vi skulle nog aldrig träffats om det inte hade varit att vi hamnat i samma tingslag, men vi kommer väldigt bra överens och hade en trevlig (och dyr) "långlunch". Jag gillar hela mitt nämndemannalag, vi är i olika åldrar och har olika bakgrund, men trivs mycket bra ihop.

Annars då? 

Annars går jag mest omkring och är lite småirriterad. Eller kanske mest förvånad över hur människor kan bete sig. Kryptiskt, jag vet, men eftersom jag försöker slå det ur huvudet så ska jag inte grotta ner mig. Så, då var det glömt. 

Något helt annat är detta:

Häromdagen när jag skulle åka hem från jobbet i Bäckebron gick bilen jättetungt, och det hör inte till vanligheterna när man har en bil som väger typ 15 kilo. Eeeh, punktering på vänster bak. Klia sig i huvudet. 

Mitt emot ligger ett sågverk, och fjortonhundra karlar smålog bakom snusnäsduken när de såg mitt platta däck. "Nu ska´dä bli roligt å se höss ho klarer dätta" - tror jag att de tänkte. 

Jag pillade fram instuktionsboken ur handskfacket, och eftersom det är en bil byggd för kvinnor och då mest äldre sådana, var det tydliga instruktioner om huru man skiftar till ett reservdäck. Man ska bara hitta det först. 

Det gjorde jag under en matta i bagageutrymmet som är stort som en normal handväska, sen var det bara att drapera en plastpåse på marken, bryta en nagel och vispa upp hela vänsta sidan, med en domkraft som var i minsta laget t o m för en 107:a. Turligt nog var det även bilder på åt vilket håll man skulle skruva upp muttrarna, något jag blev varse efter att ha försökt dra till dom först. Från ax till kaka tog det cirkus 23 minuter, och då har jag räknat från det jag stannade och gav sågverksarbetarna en trotsig blick. 

Kände jag mig lite nöjd när jag åkte därifrån? 

- Jovars, lite. 

Kram.

Sa jag att vi impulsköpt ett hönshus?

Kommentarer

Postat av: Epsilon

Publicerad 2012-04-13 08:00:42

Att du bytte däck tycker jag är strålande, jag skulle nog bett om hjälp av en av de där leende typerna. Hanna Hellqvist och hönshus - det var verkligen lite av varje.

Postat av: Marianne

Publicerad 2012-04-13 09:04:09

Epsilon: Nej, det var jag för stolt för :) och det var roligt att klara det alldeles själv. Det konstiga var att Göran på däckverkstan inte finner något hål på det gamla däcket. Har någon släppt ur luften bara, morr?

Postat av: mia

Publicerad 2012-04-13 11:49:53

Du är härlig du Marianne:). Den 9 juni så tycker jag att du G kan komma och gå vandringsleden mellan Benteby o Bentebysätern. Ca 6 km, tar ca 3 tim. Jobbigt men roligt! Kolbulle som man fixar själv när man kommer fram. Bara att höra av sig till oss. Alla är välkomna!

Postat av: mia

Publicerad 2012-04-13 11:51:11

Du är härlig du Marianne:). Den 9 juni så tycker jag att du G kan komma och gå vandringsleden mellan Benteby o Bentebysätern. Ca 6 km, tar ca 3 tim. Jobbigt men roligt! Kolbulle som man fixar själv när man kommer fram. Bara att höra av sig till oss. Alla är välkomna!

Postat av: Marianne

Publicerad 2012-04-13 14:09:42

Mia: Det är allt du också :) Ska genast skriva in det i kalendern och hålla tummarna för att vi är lediga. Vi var nästan på väg uppöver i måndags men vädret var så tråkigt att vi stannade hemma och gjorde ett behövligt röj i garaget i stället. Vi hör av oss, kram.

Postat av: Lisbeth

Publicerad 2012-04-20 21:24:15

Underbart att höra för en bra kvinna reder sig själv. Jag är likadan. Det som är största problemet för mig är att jag är så svag i händerna så att det är svårt att få upp bultarna. Men ställer man sig på redskapet så brukar det gå. De vänner jag har som jag gillar mest är sådana som du beskriver. jag har stött på dem i sammanhang som slumpen har gett. Det känns som man känt varandra hela livet

Ha en fin helg

Kram

Postat av: Marianne

Publicerad 2012-05-16 12:16:17

Lisbeth: Det är det värsta jag vet när jag inte "kan själv". Har förfärligt sårt för att be om hjälp. Och det här med vänner är så sant så sant. Kram.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Marianne

Tågklarerare. Gift med Gino, lokförare Fyra egna barn, numera vuxna allihop; två bonussöner samt barnbarn, bonusbarnbarn och bonusbonusbarnbarn

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela