Folkan
I går kväll var vi på lokal.
Lokalen var Rottneros Folkets Hus, tre kilometer hemifrån. Det bjöds på sex eller sju olika band, riktigt god mat och hähum, ett par tre pilsner. Gamla "Folkan" var innestället nummer ett när jag var tonåring, och när jag räknade efter var det nog trettioåtta år sen jag var där första gången. Sen var det nog trettiofyra år sen det sist begav sej. Det skulle man inte kunna tro... inte mycket var sej likt med själva lokalen, men väldigt många av besökarna var dom samma; gamla rottnerosingar har en förmåga att hålla ihop. Speciellt när det vankas musik och öl. Skillnaden är egentligen att håren antingen var gråare eller hade ramlat av helt och att magarna var något större. Jargongen och dansstilarna var ungefär detsamma.
Det var egentligen bara tröttheten och den aningens för höga ljudnivån som gjorde att vi knallade hem ett snäpp före midnatt - utan ficklampa och fotriktiga skor. Satan vad ont i fötterna jag hade när jag kom hem. Och det var kolsvart, bara en vacker stjärnhimmel lyste upp en smula. Gino hade hunnit med några fler besök i baren så han gick en halv gång till så långt som mej. Tur att han hade sköna skor.
Gino tog några bilder, om kvalite´n blir godkänd lägger vi till dom sen.
Den här har han inte tagit, den är från nätet och visar hur gamla "Folkan" ser ut idag.
Lokalen var Rottneros Folkets Hus, tre kilometer hemifrån. Det bjöds på sex eller sju olika band, riktigt god mat och hähum, ett par tre pilsner. Gamla "Folkan" var innestället nummer ett när jag var tonåring, och när jag räknade efter var det nog trettioåtta år sen jag var där första gången. Sen var det nog trettiofyra år sen det sist begav sej. Det skulle man inte kunna tro... inte mycket var sej likt med själva lokalen, men väldigt många av besökarna var dom samma; gamla rottnerosingar har en förmåga att hålla ihop. Speciellt när det vankas musik och öl. Skillnaden är egentligen att håren antingen var gråare eller hade ramlat av helt och att magarna var något större. Jargongen och dansstilarna var ungefär detsamma.
Det var egentligen bara tröttheten och den aningens för höga ljudnivån som gjorde att vi knallade hem ett snäpp före midnatt - utan ficklampa och fotriktiga skor. Satan vad ont i fötterna jag hade när jag kom hem. Och det var kolsvart, bara en vacker stjärnhimmel lyste upp en smula. Gino hade hunnit med några fler besök i baren så han gick en halv gång till så långt som mej. Tur att han hade sköna skor.
Gino tog några bilder, om kvalite´n blir godkänd lägger vi till dom sen.
Den här har han inte tagit, den är från nätet och visar hur gamla "Folkan" ser ut idag.
