Viltvarning
Vi bor i en svag kurva efter en asfalterad byväg. Vägen är livligt trafikerad, och hastigheten ofta alltför hög.
I gränsen mellan oss och grannen är det ett flitigt använt övergångsställe för rådjur som kommer ner från Sånebyklätten. Förra vintern hade vi uppemot femton rådjur som fick stödutfodring, de hade en riktigt tuff period med lång kyla och mycket snö.
I fredags kväll ringde grannen: - Är Gino hemma?! Det ligger ett påkört rådjur vid vår infart!
Gino var inte hemma så jag ringde en annan i trakten som jagar. När han kom fram hade den lilla killingen precis dött.
I går kväll la jag mej strax efter nio. Gino jobbade natten och jag var jättetrött. Skulle upp vid 04.25. Vaknade med ett ryck av att telefonen ringde vid halv tolv, det var grannen igen:
- Nu är det så igen! Det ligger ett påkört rådjur här, är Gino hemma?
Och det var han ju inte då heller.
Nu ska det upp skyltar.
