solängen

Jag fick ett samtal i dag från Sunne Kommun. En trevlig kvinna fanns i andra änden:

- Vi undrar om du vill blogga några veckor i början av januari på Sunnebloggen?

I min värld är det ungefär lika stort som att få Nobelpriset eller åtminstone Augustpriset. Men inte har väl jag nånting att säja? Inte kan jag tillföra något?  Eller..?

Självklart sa jag JA, även om det kommer att kännas som att stå naken på torget eller kasta sej utför en klippa. Nu poppar det i huvudet av idéer och det kommer att bli svårt att sova några nätter, men det är det ju annars också.

Så KUL! Och så skrämmande.