Bad traffic-day mm
I dag har jag varit en dålig bilförare. En sån som jag själv hytter i näven åt och kallar namn som inte är Britta och Ulla precis. Nu säjer kanske någon förvånat och slår sej för knäna:
- Dålig bilförare? Vaddå idag..? Hohohoho.
Vik hädan säjer jag bara.
Först var det poliskontroll, fast åt fel håll. Då anar man genast att det kommer att bli en poliskontroll även åt andra hållet, d v s i min färdriktning. Så det var jag beredd på. Tråkigt nog är jag utrustad med guldfiskminne.
Något längre fram kommer vi till ett parti med vajerräcken och hastigheten är 100. Två stora långa långtradare ligger i en position där jag känner att jag hellre vill vara så jag trampar foten i golvet. Ökar dom..?! Jag är nog uppe i 110-115 innan jag precis sveper förbi innan vägen går ihop igen. Nöjd. Just då. Leendet stelnade dock snabbt.
Polisen står 200 meter längre fram med radarn ute. Som tur var hann jag nog dämpa farten till lagliga hundra för jag fick passera och inga blåljus och sirener kom efter mej.
Lite skärrad blir man ju, så två påfarter senare har jag bestämt mej för att bli en laglydig bilist och blinkar in i den mer långsamtgående filen. Mitt framför nosen på en ny volvo. Jag kan bara skylla på antingen den döda vinkeln eller att han måste ha kommit väldigt fort bakifrån. Jag såg honom helt enkelt inte i vare sej speglar eller genom rutan.
Han tutade ilsket och förföljde mej en stund, isch; man skulle kanske ha en "FÖRLÅT"-skylt att sticka ut? Om det skulle hända igen menar jag. I vissa lägen är det inte så kul att ha en riktigt uppseendeväckande knallgul bil, man kan inte gömma sej så bra bland andra bilar.
I övrigt gick väl resan sådär. Vi åkte till Karlstad för att Johan skulle opereras i munnen, nu har han jättejätteont och har bara kunnat få i sej lite nyponsoppa och glass på hela eftermiddagen. Överläppen skulle glädja vilken hollywoodfru som helst, den står liksom rakt ut.
I kväll har jag bakat bullar. 50 stycken till bygdeföreningen och 50 till familjen. Johan har fått nöja sej med att bara lukta.
- Dålig bilförare? Vaddå idag..? Hohohoho.
Vik hädan säjer jag bara.
Först var det poliskontroll, fast åt fel håll. Då anar man genast att det kommer att bli en poliskontroll även åt andra hållet, d v s i min färdriktning. Så det var jag beredd på. Tråkigt nog är jag utrustad med guldfiskminne.
Något längre fram kommer vi till ett parti med vajerräcken och hastigheten är 100. Två stora långa långtradare ligger i en position där jag känner att jag hellre vill vara så jag trampar foten i golvet. Ökar dom..?! Jag är nog uppe i 110-115 innan jag precis sveper förbi innan vägen går ihop igen. Nöjd. Just då. Leendet stelnade dock snabbt.
Polisen står 200 meter längre fram med radarn ute. Som tur var hann jag nog dämpa farten till lagliga hundra för jag fick passera och inga blåljus och sirener kom efter mej.
Lite skärrad blir man ju, så två påfarter senare har jag bestämt mej för att bli en laglydig bilist och blinkar in i den mer långsamtgående filen. Mitt framför nosen på en ny volvo. Jag kan bara skylla på antingen den döda vinkeln eller att han måste ha kommit väldigt fort bakifrån. Jag såg honom helt enkelt inte i vare sej speglar eller genom rutan.
Han tutade ilsket och förföljde mej en stund, isch; man skulle kanske ha en "FÖRLÅT"-skylt att sticka ut? Om det skulle hända igen menar jag. I vissa lägen är det inte så kul att ha en riktigt uppseendeväckande knallgul bil, man kan inte gömma sej så bra bland andra bilar.
I övrigt gick väl resan sådär. Vi åkte till Karlstad för att Johan skulle opereras i munnen, nu har han jättejätteont och har bara kunnat få i sej lite nyponsoppa och glass på hela eftermiddagen. Överläppen skulle glädja vilken hollywoodfru som helst, den står liksom rakt ut.
I kväll har jag bakat bullar. 50 stycken till bygdeföreningen och 50 till familjen. Johan har fått nöja sej med att bara lukta.
